Kollektivt förhandlade hyror

I Sverige har vi ett system med kollektivt förhandlade hyror. Det innebär att vi resonerar oss fram till hyreshöjningar. Om du som hyresgäst har en förhandlingsklausul i ditt hyreskontrakt betyder detta att det är Hyresgästföreningen som förhandlar dina hyror åt dig.

Så här går en förhandling till 

En förhandling börjar med att LKF skriftligen bjuder in till Hyresgästföreningen till en hyresförhandling. Detta sker oftast en gång per år vanligtvis under hösten. 

I samband med inbjudan eller vid första förhandlingstillfället framför LKF yrkandet till Hyresgästföreningen, det vill säga kravet på hyreshöjning. Till grund för detta krav, presenteras en kalkyl som underlag. Underlaget grundar sig på LKFs generella ekonomiska utveckling – vilka intäkter vi har och vad det kostar för oss att äga, underhålla och förvalta våra fastigheter. 

Vissa kostnadsökningar kan vi LKF inte påverka. Till exempel höjda skatter och avgifter för exempelvis el, värme, vatten och avfallshantering. 

Förhandlingarna börjar 

LKF och Hyresgästföreningen träffas sedan för att förhandla utifrån förhandlingsunderlaget och yrkandet. Ibland går en förhandling fort, ibland inte. Vår målsättning är alltid att hitta en rimlig överenskommelse som följer kostnadsutvecklingen på orten och som båda parter kan acceptera.  

När förhandlingarna är klara 

Efter avslutad förhandling informerar LKF hyresgästerna om överenskommelsen och från när den nya hyran börjar att gälla.  

Om parterna inte kommer överens   

Oftast kommer vi överens men ibland kan en förhandling låsa sig och någon av parterna väljer att avbryta (stranda) förhandlingen. Den strandande parten kan vända sig till Hyresmarknadskommittén som då beslutar om den nya hyran. I kommittén ingår representanter från både Hyresgästföreningens riksförbund och Sveriges allmännytta som är de allmännyttiga bostadsföretagens branschorganisation. 

Bruksvärdering Lundamodellen 

Tillsammans med Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna har vi skapat en hyressättningsmodell för Lunds hyresmarknad- den heter Lundamodellen. Lundamodellen används idag vid all hyressättning i vårt befintliga lägenhetsbestånd men även vid nyproduktion och underhåll/ombyggnad av lägenhet/fastighet.  

I Lundamodellen påverkas hyran av fyra huvudfaktorer. Med dessa faktorer som grund får varje lägenhet ett visst antal poäng. Antalet poäng avgör hur hög hyran blir. 

Den viktigaste faktorn vid poängsättningen är lägenhetens storlek och typ. Med storlek avses lägenhetens yta. Typ avser hur många rum och vilken typ av kök lägenheten har. Av betydelse för poängen är också vilken hustyp, till exempel höghus, låghus eller radhus, lägenheten ligger i. 

Den andra faktorn är fastighetens modernitet och standard. Moderniteten bestäms av byggnadsåret. Yngre fastigheter har högre standard och därmed högre modernitetsgrad än äldre. Även en modernisering eller ombyggnad kan ge en högre standard. 
Standarden påverkas till exempel av fastighetens utrustning och tekniska standard, utemiljön och tillgången till bredband och kabel-tv. 

Den tredje faktorn är lägenhetens modernitet och standard. Moderniteten bestäms utifrån när kök och badrum byggdes. Ju senare de är byggda desto högre värde. Modernisering och ombyggnad ger också här ett högre värde. 
Standarden påverkas bland annat av om lägenheten har balkong eller uteplats, extra WC, parkettgolv, förråd eller biluppställningsplats. 

Den fjärde faktorn är fastighetens geografiska läge, det vill säga var fastigheten är belägen. Kommunen har delats in i åtta zoner:

  • Innerzonen,
  • Mellanzonen,
  • Östra Torn/Mårtens Fälad,
  • Ytterzonen,
  • Dalby/Södra Sandby/Stångby,
  • Veberöd,
  • Genarp samt
  • Revinge.

Innerzonen har högst värde.